Chrome Pointer

Bortglömt

   Kram!
 
   Då jag hittade den här bilden i min bildbank behövde jag tänka till för att begripa vad den kommer ifrån, och sen insåg jag att den är från fölningseventet i våras. Hade HELT glömt bort att det existerade. Tror jag kanske glömt det för att det inte gav så mycket mer än att det var gulligt... Men gulligt var det. Önskar bara vi hade föl som såg mer ut som Generation 3-hästarna!





Nya tider i Fort Pinta

   Esme och Sindra
 
   En kul grej med att tävlingar och dagliga sysslor tagits över av Sindra är att det är lite mer liv i Fort Pinta. Egentligen är det väl ett "problem" över hela ön - befolkningen ligger på typ trettio pers över hela Jorvik, haha (det stämmer inte. Tror det är typ 200 NPCs eller något? Känns orimligt då jag skriver ut det men det känns som en bekant siffra)





Förstapersonsläge

   Denna bild på Elsa är tämligen oredigerad och är bara fotad i photomode
 
   En väldigt vanlig önskan jag ser i vårt community är förstapersonsläge i SSO. Nu är jag nyfiken - har någon av er någonsin spelat ett hästspel med ett bra förstapersonsläge? Jag har testat ett par stycken där det finns som valbart alternativ, men medan det varit rätt ok i snygghetsfaktorn har ajg tyckt det varit svårt som tusan. Men det kanske bara är jag?
 
   Har ni bra erfarenheter av hästspel i förstapersonsläge, eller är det bara en populär önskan för att det inte direkt finns något?





Tillfälliga race

   Esme möter Madison och Nightdust
 
   Under sommaren har det dykt upp ett par race i SSO som bara varit där under en enda vecka. Medan jag har gillat loppen har jag gillat exklusiviteten mindre - mest för att jag på tisdag kväll inser "HOLY FRIPP JAG HAR GLÖMT ATT SPELA" och sen måste stressa in i spelet för att hinna delta i loppen.
   Jag välkomnar varmt fler lopp att addera till min levlingsrunda för att spice-a upp den lite - synd bara att de försvann igen så fort!
 
   Esme och Sparkle mot Madison och Nightdust (Madison, sätt på dig en ridhjälm!!!)





Välkomnad återkomst

   Esme & Footie
 
   Bilderna ni ser här i inlägget är visserligen gamla, men jag är jätteglad över att ha den snygga dressyrarenan tillbaka. Kan knappt vänta på att rida runt här på min vackra Andalusier Mithrandir - iofs även på den andra Andalusiern jag hunnit köpa men inte presentera än!
   Jag tycker att det är ännu roligare eftersom Skördebygden OCH Epona äntligen fått sina uppdateringar. Åååååh vad glad jag är över terränguppdateringarna. Jag hoppas dock personligen på en total revamp av Jorvikstallet, men jag vet inte vad alla andra tycker om det, haha. Hade älskat en version av stallet som liknade den i SSL mer. Jag tror nog ändå just nu att Gröndal blivit mitt nya favoritområde. Trodde aldrig jag skulle säga det hahaha men jösses vad det är vackert där inne nu! Kommer troligen fota måååånga bilder där inne framöver - men dressyrarenan går faktiskt först. Den är ju ändå bara här i två veckor.
 
   Esme & Briar






Bytt är bytt

   Jag sålde ju nyligen tre av de hästar som varit med mig på Jorvik längst - Elsa, Misty och Freya - och köpte tillbaka dem som andra hästraser med snarlika färger. Eller ja, Elsa är fortfarande en Akhal-Teke, men ni fattar.
   Jag trodde faktiskt det skulle vara svårare att vänja mig vid de här nya hästarna, men de käns redan väldigt självklara i hemstallet. Kanske är för att jag längtat efter att få göra mig av med mina gamla Gen 1.5-hästar?
   Jag är iaf supernöjd. Nu är hästarna roliga att använda igen, och för varje Gen III-häst som anländer till Esmes hemstall blir det bara fler och fler som känns nice att rida runt på. Älskar det!
 
   Esme & Misty
 
   Esme & Elsa
 
   Esme & Freya
 
   (Syns det att jag just nu är totalt insnöad på de nya hoppsadlarna och schabraken som kom i samma uppdatering? Vill ha typ trettio färger till på de där schabraken, älskar deras textur!)





Jurassic World Evolution

   Jag är så dålig med att hålla igång bloggandet numera, men ibland kommer jag på saker som jag gärna snackar lite om - som i det här fallet, Jurassic World Evolution.
 
 
   Då jag hittade JWE på Steam för lite mer än ett år sedan, innan release, tyckte jag det såg sjukt coolt ut och jag tänkte att det kanske skulle kunna bli ett rätt nice zoo manager-spel. Jag har ju spelet sjukt mycket Zoo Tycoon genom åren, och jag letar alltid efter liknande spel just för att jag älskar konceptet så mycket. Jag tyckte spelet var lite dyrt då det släpptes iom att recensionerna sa att speltiden var rätt kort trots att spelet kostade över 400kr (försöker hålla mig till en spelbudget så jag inte slösar halva lönen på att bara köpa coola spel lol), men inväntade en Steamrea för att köpa det och fick det därmed lite billigare.
   Först tyckte jag det var RIKTIGT svårt. Jag tyckte spelets egna tutorials inte var tydliga nog och spenderade hela det första speltillfället med att Googla fram lösningar på olika problem jag stötte på under mina två timmar i spelet. Jag var då lite besviken och kände att det kanske inte var riktigt värt pengarna om det var så trassligt.
   Nu har jag spelat i ungefär 14 timmar, och spelet blir ABSOLUT lättare med erfarenhet. Jag kan fortfarande behöva Googla lite ibland, men nu kan jag problemlösa rätt bra själv - särskilt eftersom majoriteten av spelets problem går att lösa om man bara har nog med pengar. Något jag fortfarande har lite svårt med är att dinosaurieparkens "djurskötare" inte kan ta på sig uppdrag själva, utan om något händer är det upp till en själv att hitta en jeepstation och antingen skicka ut skötare själv eller hijacka en jeep och gasa järnet över till krisplatsen för att lösa problemet själv.
 
   Helikoptern anländer till en av öarna i ögruppen där dinosaurierna huserar
 
   En av de grejer jag anser är mest negativt med spelet är spelkartorna. Det finns typ fem olika öar att spela på (jag har än bara spelat kampanjlägen, där man blir inkastad i olika scenarion och ska försöka göra varje ö framgångsrik), men de är rätt små samt har inte direkt en optimal planlösning. Det leder ju till att man får tänka både en och två gånger över hur man ska lösa problemet med utrymme, men jag tycker själv att det mest blir hämnande och att man inte kan få utlopp för sin kreativitet på bästa sätt.
 
   Att köpa in dinosaurier är inte helt lätt det heller. Eftersom dinosuarier är utdöda (surprise surprise) så måste man klona fram dem för att sedan släppa ut den i sin park. Vad jag förstått kan dinosaurierna inte få ungar med varandra (de har inga kön, vad jag märkt), så om någon dör måste man forska fram en ny för att hålla sin flock på en hälsosam nivå. Vissa dinosaurier flippar nämligen ur och bryter sig ut ur inhägnaden om man inte ser till att de är glada och nöjda nog. Och det här med att forska fram djur - jösses. Forskning går ju ibland åt skogen, så det kan hända att den dinosaurie man försöker klona dör i ett tidigt stadie, vilket gör att man står utan både pengar och dinosaurie. Det gäller att ha lite tur ibland, särskilt då man står på sin sista dollar och är beroende på att den där förbaskade velociraptorn ska överleva ut ur ägget...
 
   Min första köttätare lämnar labbet 
 
   Jag är superberoende av det här spelet just nu och om jag väl öppnar det spelar jag tills jag stupar av hunger, haha. Det är superkul, lite utmanande och galet beroendeframkallande. Om ni gillar zoo managementspel rekommenderar jag ABSOLUT det här spelet - men kom ihåg att Jurassic World Evolution enbart finns på engelska och det kan underlätta att ha goda engelskakunskaper.
 
   Om ni vil köpa spelet kan ni göra det via Steam (<- Länk) eller genom att klicka HÄR! Fram till den 25 juni är spelet nedsatt med 70% (lol jag betalade sååå mycket mer än vad det kostar just nu), så passa på nu om ni är intresserade!





Hur fint?

   Esme och Lisa
 
   Jag älskar hur fler och fler blommor placeras ut över Jorvik. De ger så mycket färg och det är en sån skillnad på spelets look nu jämfört med innan Silvergladeuppdateringen förra året. Då var allt platt och grönt - gräs, buskar och träd hade alla exakt samma gröna färg medan det nu är lätt att ske skillnad på växtligheten och i och med den nya artstilen ser föremålen ut att vara mer i 3D nu då skuggor och highlights syns mycket tydligare. Och det jag knappt kan förstå är att det BARA kommer bli bättre. Fy farao vad jag älskar det här spelet ♥





Soul Rider Podcast

   Jag tror inte riktigt jag insåg hur mycket jag har inplanerat i mitt liv förrän jag blev tillfrågad om jag ville delta i månadens avsnitt av The Soul Rider Podcast. Det blev en himla röra för mig att reda ut allt från inspelningsdatum till assets för podden ^^'
 
   Idag släpptes avsnittet jag deltog i och det handlade om Game Lore. För att förklara det enkelt är Game Lore helt enkelt hur en värld i ett spel fungerar, så i SSO involverar det Aideen, Garnok, Ödesryttarna och allt som får Jorviks värld att snurra. Det var riktigt kul att joina TC, Rose och Cec i ett par timmar och om ni gillar poddar är det här nog något för er!
 





Jag saknar licenseringens tid

   Ack detta underbara gamla spel, Harry Potter & Fången från Azkaban ♥
 
   För ett antal år sedan var det standard att typ alla coola blockbusters som gick på bio också skulle göras till spel. Nånstans där började det gå riktigt dåligt för den typen av spel (vilket jag i grunden tror ligger i att spelen faktiskt inte alltid var bra nog), och sen tog sagan slut och nu finns VÄLDIGT lite spel som ens är inom samma IP som nya filmer. Det som gör mig så ledsen över att denna licensering inte pågår längre är Harry Potters värld. Tänk att ha spel om Fantastic Beasts? Var är det där Hogwarts MMO-t som alla har längtat efter i åtminstone femton år? Varför inte ha spel om andra historiska händelser i detta otroligt rika IP?
 
   De HP-spel jag äger - PoA, OotP och HBP - tilllåter alla en rejäl utforskning av Hogwarts. Vi behöver MER!
 
   Nu finns ju dock Portkey Games, en spelutvecklare ägd av Warner Bros som tekniskt sett har Harry Potter på licens. Jag är inte ett superstort fan av den produkt Portkey har släppt än så länge (Hogwarts Mystery), men jag håller hoppet uppe att de ska lägga av med spel till mobil och satsa på PC eller konsoll. Liksom sure att företag vill göra mobilspel för att alla har mobiler, men mobilspel håller inte måttet. Dessutom pallar jag inte med de aggressiva monetizationmetoder som används på mobil. Det handlar alltid om att få slut på energi och behöva köpa mer för x antal 100 kr eller att man ska grinda i fyra svåra år innan man kommer halvvägs så långt som de som betalat nån tusenlapp för att komma vidare. Och jovisst kan jag köpa att spel kostar pengar, jag vet mycket väl varför det är så, men med tanke på vad mobilspel erbjuder tillbaka till kunden för de där höga pengarna tycker jag det är rent av skamligt. Jag har inga problem med att betala för spel jag gillar - men då måste jag ju få något tillbaka också. Om jag betalar 500kr för ett mobilspel kanske jag kan spela oavbrutet i en timme innan de vill att jag ska betala mer. Snacka om att spotta kunden i ansiktet!
 
   Jag hade kunnat älska det här spelet - om det gick att spela det. Att få spela i knappt tio minuter innan man måste betala - VARJE GÅNG MAN SPELAR - är typiskt för mobilspel och en av anledningarna till att jag avskyr mobilspel så mycket.
 
   Portkey Games påstår att de är intresserade av att utveckla fler spel. Vi vet att mobilspelet Wizards Unite kommer under 2019, och det har ju pratats om att det ska vara en HP-version av Pokémon GO!. Jag har inget emot en sådan mobilspelsmodell (PoGO är det enda mobilspel jag spelar utöver Candy Crush Soda Saga), men jag tycker vi alla förtjänar mer. VI förtjänar episka MMORPGs genom Hogwarts, vi förtjänar fler historier från den magiska världen och vi förtjänar att få det på PC eller konsoll.
 
   Lustigt (eller sorgligt) nog tycker jag att Myron slog huvudet på spiken här. Bara det att Snape istället är Portkey Games och Myron tar kundernas roll.





En otroligt uppskattad funktion

   I ett av mina kära gamla hästspel, My Horse & Me, finns en fantastiskt cool funktion som är så himla bra att jag verkligen önskar att fler spel haft något liknande. Då man har tävlat klart en bana i spelet kan man nämligen se hela ritten i repris - vilket är perfekt för såna som mig som älskar att fota i spel!
 
   Hoppning i en av spelets amatörklasser, som är den lägsta klassen
 
    Om det är något som är lite trist så är det att vinklarna blir mindre och mindre imaginativa ju längre in i spelet man kommer. På de lägre nivåerna får man ibland se hinder hoppas på rätt långt håll, men på elitnivå ser man varje hinder från typ tre fasta vinklar, vilket gör att det inte känns särskilt unikt. Jag undrar hur det kommer sig att det funkar på det sättet, för hur jag än vrider och vänder på det så ser jag ingen riktig anledning till det hela. Hästens hoppanimation ändras lite genom spelet eftersom den måste kunna hoppa högre och högre, men det känns inte som att det skulle vara ett hinder eftersom hästarna faktiskt är väldigt fint animerade. Känns typ som att den som byggde de senare banorna i spelet "glömde" att placera ut kamerorna eller något liknande...
 
   Här ser ni en sån vinkel som inte dyker upp i de högre klasserna. Why?! Det är SÅ fint, animationerna är on point och det hade varit jättekul att få se mer av det här!
 
   Oavsett är det här en sån fantastisk funktion. Vilket vackert spel det här är! Minns att jag tänkte "det här är hästspelens framtid" då jag spelade det här spelet som liten. Det var tolv år sen. Inte mycket har hänt på hästspelsfronten. Det är så hemskt synd och jag hoppas att fler hästspel sätts i produktion snart... Hur mycket jag än älskar SSO vill jag att det ska finnas mer ute på marknaden.
 
   I spelets högre hoppklasser är det här en vanlig kameravinkel. Cool, men inte då man ser den på typ fyra hinder i rad, haha...





Skärpning, Esme!

   Esme & Ash, trogna följeslagare under många år ♥
 
   Under hela 2018 var jag rätt värdelös på att dokumentera min SSO-resa. Jag tror inte ens att jag berättade om hälften av de hästar jag köpte?! Bättring. Sådeså.
   I helgen påbörjade jag lite fotosessioner med några av mina nyare hästar. SÅ. ROLIGT! De hästar jag tog ut då var Mamoswine (min nya Clydesdale som jag just nu levlar i mina levlingsstreams på YouTube) och Pichu (min uppdaterade fjording) och wow vad fina de var i Silverglades nya miljöer! Jag har inte riktigt pallat med att fota hästar som jag gjorde förr under det gångna året, så jag har inte gjort det här på väldigt länge men det var häftigt att börja leta kameravinklar igen, särskilt på platser som nu ser så himla mycket roligare ut än tidigare. Jag tror att en anledning till att jag varit så dålig på att fota nytt har varit dels de uppdaterade kameravinklarna som kom för ett bra tag sen (jag slutade fota i spelet under flera månader och kom aldrig riktigt igång igen), dels att min garderob är så full så det är jobbigt, tidskrävande och omotiverande att rota fram nya kläder för lite variation. Kameravinklarna är nu typ lösta iom photo mode, som jag fortfarande försöker lära mig använda. Det är så coolt, men jag lyckas ALLTID fota i exakt fel moment och måste göra om allting en miljon gånger innan jag får till bilden jag vill ha, haha.
 
   Nåväl, 2019 blir ett episkt år och jag ska bli bättre på att dokumentera mina dagar i spelet. Jag spelar inte så ofta längre (egentligen enbart då jag spelar in videor numera), däremot fyller ju spelet upp större delen av min vakna tid ändå, haha. Inte för att jag klagar - det här spelet är och kommer alltid vara världens bästa i mina ögon!





Lisa, Linda och Alex

   Bilden tillhör Star Stable.
 
   Igår släpptes den första bilden på Ödesryttarna Lisa, Linda och Alex! Då jag säger "första bilden" menar jag egentligen "den första bilden på det uppdaterade utseendet men det här är alltså deras 3D-modeller = det är precis såhär de kommer se ut inne i spelet".
 
   Jag tror inte jag egentligen sagt något om Ödesryttarna här på bloggen på åtminstone något år. Rätt mycket har ändå förändrats sedan tidigare. Tjejerna har ju numera mycket mer utstuderade personligheter, som man fick lära känna lite mer i boken Jorvik Kallar. De har mer varierade bakgrunder, olika familjesituationer, de känns mer som människor. Jag vet att jag nämnde det då boken släpptes, men innan jag läste den hade jag ALDRIG gillat Lisa. Jag tyckte hon var en sjukt tråkig karaktär i spelen och kunde inte relatera till henne alls, men efter att ha läst boken och fått veta hennes nya backstory är det en karaktär jag faktiskt tycker om. Linda har alltid varit min favorit och så är det fortfarande nu då man vet mer om hennes backstory, men Alex är lite mer samma som hon alltid varit (och det uppskattar jag! Hon är cool.).
 
   Är så himla glad över tjejernas nya utseenden. Istället för att vara pinnsmala och ha kläder från 90-talet där de gärna ska visa hela magen av någon outgrundlig anledning (ni har väl sett deras gamla concept art från 2005?) är de nu moderna tjejer som faktiskt ser ut och klär sig som riktiga tjejer skulle kunna göra. Är det ovant med de nya utseendena? Fortfarande litegrann, för mig. Men, jag gillar dem mer och mer för varje gång jag ser dem, haha. Jag längtar så mycket efter att det är dags för dem att komma in i spelet! Kan ni tänka er då de är animerade och med hjälp av sina rörelsemönster faktiskt får personligheter i spelet? Gaaah vad coolt det kommer bli!
 
   Dessa tre kommer till Star Stable Online under tidigt 2019. Är det nytt år snart eller?





Disney's Princess Enchanted Journey

   Jag spelade spelet Disney's Princes Enchanted Journey nyligen efter att ha hittat det billigt på Steam, och jag tänkte nämna ett par saker kring spelet.
 
   Man spelar som en liten flicka som med hjälp av en liten fe/älva/lysande blubb reser runt till olika Disneysagor för att hjälpa prinsessor att bli av med "bogs", små elaka pysslingar som består av förhäxade fjärilar. Man kan själv välja i vilken turordning man vill spela de olika nivåerna, men det är olika svårighetsgrader på dem (och jag tyckte det kändes som att varje level blev längre och längre då svårighetsgraden ökade).
 
   Snövit hade den svåraste nivån i spelet. Känns som att det aldrig tog slut och... jag är inget fan av Snövit. Hennes engelska röst i spelet gjorde det inte så mycket bättre då den är väldigt pipig och jag satt bara och störde mig på henne hela tiden. Dvärgarna var rätt roliga, men själva gameplayet i den här världen tyckte jag inte var jättekul.
 
   Det var ett gulligt spel. Det är riktat mot rätt små barn och jag kan tänka mig att många barn tycker spelet är lite svårt. Jag råkade ut för någon enstaka bugg i storyn som gjorde mig jätteförvirrad, men genom att springa in och ut ur ett område ett par gånger lyckades jag trigga rätt händelse. Kontrollerna är lite sega och magin man använder för att göra sig av med sina fiender var också lite seg, vilket stressade mig något galet, haha. Men, som sagt, det är ett barnspel och det var verkligen inte raketforskning att ta sig igenom det. Jag uppskattade verkligen grafiken genom det eftersom den var väldigt trevlig, även fast det kändes som att vissa saker inte helt passade in i stilen.
 
   Min lilla karaktär tillsammans med Askungen
 
   Något som gjorde mig lite illa berörd var det andra kapitlet jag begav mig in i, som utspelade sig i Aladdins värld. Medan problemen i de andra kungarikena handlade om stulen musik, stulna färger och förstenade människor och djur då tiden stannat handlade kapitlet om Agrabah om människor som börjar slåss över guld. Låt mig förklara.
   "Bogs" har alltså förtrollat saker som typ dynga att se ut som guld vilket ledde till att alla människor i staden Agrabah bråkade om vem som hade rätt till guldet. För mig kändes det väldigt osmakligt att man i ett sånt här spel där det i övrigt bara finns lite söt magi alls ska behöva framställa människor som slåss över pengar, och i synnerhet då det ska vara människor från mellanöstern det handlar om. Vi lever idag i ett samhälle där det utövas väldigt mycket hat mot muslimer och jag tycker inte det kändes trevligt att de framställdes som giriga i detta barnspel. Om någon inte ser liknelsen kan jag säga att Nazityskland framställde judar på exakt samma sätt medan de spred propaganda innan och under andra världskriget. (Då karaktärerna såg att "guldet" egentligen var något helt annat bad de visserligen om ursäkt till de som de bråkat med, men jag tyckte inte situationen kändes okej.)
   Om alla kungariken haft konflikter mellan människor hade jag nog inte reagerat på samma sätt, men att bara platsen från mellanöstern skulle ha pengatokiga invånare medan alla andra ställen hade lite mer magiska gulligullproblem kändes inte helt okej. Det flöt ihop lite bättre mot slutet då man besökte guldvalvet från Aladdinfilmen, men det känns som att spelutvecklarna hade kunnat göra något trevligare av den storyn.
 
   Vackert var det iaf...
 
   En annan sak jag var lite sur över var "kapitlet" med Belle från Skönheten och Odjuret. Hennes kapitel var låst bakom en grind under hela spelet så jag tänkte att den skulle låsas upp då man gjort allt annat och ha typ "bossfight" där, men det var ett superkort minispel som inte ens var särskilt kul innan man blev utkastad igen. Typiskt.
 
   Det var SÅ fint, men tog slut alldeles för fort! Hade gärna velat utforska det här slottet...
 
   Med tanke på att jag nog betalade typ 20-50 spänn för det här spelet var det väl ändå klart värt pengarna. Numera är många väldigt ovilliga till att betala för sina spel, men då jag var liten kostade alla spel även om det aldrig kom nya uppdateringar till dem med nedladdningsbart material. Du fick liksom punda upp typ 300 spänn för att få spela ditt spel, även om det bara var typ en timme långt.
   Det här spelet var, förstås, lite för "ungt" för mig som är lite för gammal för barnspel egentligen, men det var rätt mysigt. Det var kul att få utforska ett Disneyspel igen, och några delar var verkligen positivt överraskande. Finns på Steam om någon är intresserad av att prova!





Disneyspel då jag var liten

   Så sist jag snackade om Disneyspel nämnde jag att jag hade lite erfarenhet om några från min barndom. Jag tänkte idag visa lite hur de såg ut! (Och jag kan säga, då jag började skriva det här inlägget trodde jag det skulle bli typ fem spel. Minnet sviker mig - jag har långt mycket mer erfarenhet med Disneyspel än jag kom ihåg!)
 
   Mitt allra första minne om ett Disneyspel var Aladdin på Game Boy. Min pappa har alltid gillat ny teknik och är nog ansvarig för det spelintresse jag har idag (även om han var värdelös på att stötta mig i det. Han ville bara att jag skulle spela samma spel som honom, trots att jag upprepade gånger fick förklara att jag hatade plattformsspel... Kan fortfarande inte spela Super Mario, får bara råpanik haha), och då jag var liten hade han alla möjliga konsoler som fanns på den tiden. Nintendo 64, Playstation, ett Game Boy som bara kunde köra svartvitt, det är de tre konsoler lade grunden för det jag började intressera mig för.
 
   SPEL NUMMER 1 är alltså Aladdin för GameBoy. Det här släpptes 1993, ett år innan jag föddes. Jag tror nog att det fanns i pappas samling LÅNGT innan jag blev gammal nog för att själv kunna hålla i ett Game Boy. Ni ser i videon nedan hur det såg ut. Jag kom aldrig förbi marknadsplatsen ens en gång, haha.
 
 
   SPEL NUMMER 2 (nånstans längre ner tappar vi ordningen, men jag kastar in nummer ändå) är Nalle Puh och Honungsträdet. Det släpptes 1995, då jag var ett år gammal, men det måste ju ha funnits i butik i ytterligare några år eftersom mina päron köpte det till mig. Nu hittade jag en video med spelet på engelska, men det var förstås översatt på svenska. Jag fick snabbt klicka mig igenom videon för att försöka minnas vad spelet handlade om, haha, men det var alltså som en sagobok byggd som ett spel. Muspekaren formad som ett honungbi var verkligen etsat i mitt minne, haha! Och jag kommer ihåg att jag relaterade så hårt till Kanin då Puh fastnat i hans ytterdörr. Ångesten över att ha någon hemma hos sig som aldrig går därifrån x)
   Men en charmig grej med spelet är att man kan klicka på typ allt, och då händer skumma grejer. Kommer ihåg att jag alltid skulle klicka på ALLT...
 
 
   NUMMER 3 är Den Lilla Sjöjungfrun, som fungerade på ungefär samma sätt som Nalle Puh-spelet. Det släpptes 1997 och jag har spelat det SÅ många gånger! Kände att jag inte kom ihåg det riktigt då jag letade upp en video, men då jag väl kikade igenom den kom verkligen allt tillbaka, jag minns så många detaljer och jag älskade verkligen det här spelet, det var så mysigt! Det fanns flera olika minispel här i. Några av favoriterna var att läsa på om olika fiskar i Ariels grotta (ca 15 minuter in i videon), spela musik med Sebastian (ca 48 minuter in - det fanns speciella noter nånstans så man kunde låta fiskarna i mitten spela med i musiken om man var lite snabb med att klicka på dem!), samt "Storybooken" (ca 1 timme 40 min in i videon) där man fick bygga upp sina egna bilder.
 
 
   NUMMER 4 säger vi är Musses Magiska Målarbok 1 och 2. ÅÅÅH ni förstår inte hur mycket jag älskade det här! Då jag klickade igång första videon och hörde intromusiken fick jag nästan tårar i ögonen av nostalgi, haha x) Jag TROR att den översta är ettan och den undre tvåan, men jag insåg då jag kikade igenom videorna att jag verkligen inte minns. Känns som att det vore logiskt though! Det här var nog i slutet av 90-talet, för jag minns att båda spelen fungerade på datorn hemma med Windows 95...
 
 
 
   NUMMER 5 säger vi nu och vandrar över till Playstation. Oh, those were the days, 1997 hände det här! Hercules är det som gäller. Minns att pappa spelade och jag satt bredvid och ritade upp de speciella "fuskkoderna" man kunde samla på sig för att kunna hoppa till sin favoritnivå direkt utan att spela igen resten av spelet först, haha. Det här är ett av få spel vi hade hemma som jag kunde spela själv... en bit i alla fall. Hatade den elaka kentauren och tyckte att storstaden var rätt läskig den med!
 
 
   NUMMER 6 ligger runt år 2000 och var Den Lilla Sjöjungfrun I och II till Playstation, som egentligen var samma spel. Man spelade igenom spel ett och hamnade direkt i spel två. Jag ÄLSKADE det här spelet! Särskilt på de typ två nivåer där man kunde chilla lite, haha.
 
 
   NUMMER 7 är Tarzan till Playstation. Jag kunde faktiskt spela det en rätt bra bit själv! Men hemma i vårt hushålle kom vi aldrig igenom hela spelet, faktiskt.
 
 
   NUMMER 8 är ett rätt otippat spel faktiskt. TETRIS! Jag hatar Tetris. Pappa gillar Tetris. Ni förstår inte hur många gånger jag försökt fatta vad storyn i det här spelet egentligen är, haha. Det här är supergammalt egentligen, det bara hamnade här långt nere på listan.
 
 
   MONSTERS INC! Nummer 9 här rå. Jag tyckte inte om filmen Monsters Inc för jag tyckte den var läskig, men spelet, åhåhå. Som jag har spelat det här! Ville alltid spela som Sully för han är coolast. Lättare att styra också, Mike är som en gummiboll. Man hade ju sina favoritnivåer, jag ÄLSKADE stadsparken med tillhörande rutschkana samt ökenoasen. Gillade inte nivåerna med snö, jag tyckte de var för svåra minns jag...
 
 
   NUMMER 10 är ett prinsesspel, haha. Det är JÄTTEGAMMALT. Jag minns inte vad det hette på svenska, men på engelska heter det Disney's Princess Fashion Boutique och jag minns att jag och mina kompisar spelade det här hur mycket som helst, haha. Älskade att designa klänningar, särskilt då man låst upp lite dolda föremål så man fick guld- och silvertyg och speciella kronor.
 
 
   NUMMER 11 är ett spel som jag tror jag hade haft jättekul med om jag haft lite mer självförtroende med husbyggen och om det buggat mindre. Cinderella's Castle Designer lät spelaren vandra genom ett helt slott och inreda det från topp till tå. Riktigt gulligt spel (man fick till och med inreda rum till Askungens möss!), men jösses vad dåligt det fungerade för mig! Typ ingenting ville sig. Det laggade något galet och det gick inte att klicka på något, och då det väl gick visste jag aldrig vad jag ville göra. Det släpptes 2003 men jag minns inte när jag fick hem det. Hittade specs för spelet då jag gjorde research för det här inlägget och det var optimerat för Windows XP... medan jag försökte spela på Windows 7. Hehe.
 
 
   Det allra sista Disneyspelet som hamnade i min samling är ett hästspel. Det släpptes 2003 men jag tror jag köpte det senare än så. Även fast hästarna inte direkt är exteriöst korrekta måste jag ändå säga att jag tycker det är en rätt söt grafikstil genom hela spelet. Jag tänkte att om jag får igång det kanske det blir en videoserie en dag - det är ju ändå ett hästspel...
 
 
   SÅ! Det där är alla Disneyspel jag kan komma på. Jag har uteslutit ett par som jag har spelat men aldrig ägt själv. Det var rätt kul att gå igenom det här, jag hade glömt hur stor del Disney var av mitt spelintresse som barn!
   Där har ni det, och jag kommer nog prata lite mer om de Disneyspel jag nyligen köpt framöver också ^^
 





Det blev en Zony!

   (Jag är fortfarande sjuk. Egentligen ska jag vara på Sweden International Horse Show med GM Ylva och Matilda i morgon, men om jag inte blir bättre över natten får jag ta och stanna hemma. Surt liv!)
 
   Wohohoho, det här är faktiskt den allra första bilden på bloggen där ni ser nya Ash, och nya Silverglade, och inte minst båda tillsammans! Märks det att jag ligger efter?
 
   Ack lilla ponnyhjärta, Zonyn är här! Nu kanske det är så att alla inte har koll på vad farao som pågår, men jag ska förklara.
 
   I somras var det dags för Star Stable Live, där alla spelare fick rösta fram en färg på en Jorvikisk ponny som senare skulle ut i spelet. 3D-artisten Lisa som på den tiden var den enda som jobbade med hästar var ansvarig och hade tagit fram lite olika förslag att utgå från. Det började med färg, sen markeringar (t ex om den skulle vara skäck eller inte), sen tecken och sen... ja, klar. Bland alla dessa valalternativ fanns en liten randig zebraponny... och jag ska inte skjuta under stol med att då alla i SSO-teamet såg hennes förslag tyckte de flesta att "zonyn" skulle vara riktigt rolig. Men röstningen gick inte åt det hållet och det blev en liten borkskäck istället.
   Lite senare samlade Ambassadören Clara Lightland på sig bilder på zebraponnyn som hade kunnat bli verklighet samt ett av valalternativen för tecken på hästens huvud och startade taggen #PleaseMakeAZonyLisa på Instagram. Det var rätt många som hakade på den, och började dela taggen tillsammans med förslag på en liten zony. Lisa tyckte det var jättekul eftersom hon själv gärna ville testa att göra en zony, så hon gjorde det till ett Passion Friday-projekt.
 
   På Star Stable har vi Passion Friday en gång i månaden. Det innebär att man har den dagen på sig att LEKA. Vill man testa något helt galet som säkert kommer gå sönder men som skulle kunna vara en kul erfarenhet? Kör på. Har man hittat nån onlinekurs om något coolt som skulle kunna hjälpa en i jobbet? Här är åtta timmar för att plugga! Vill man spela en massa spel för att få inspiration eller undersöka hur saker och ting går till där? Perfekt dag. Vill man ha lekstuga och gå lite wild and crazy med något man gärna skulle vilja ha i spelet men som inte finns med i planen för uppdateringar? Dagen D! Ett exempel på något som en gång var ett Passion Project är Photo Mode, alltså fotoläget i spelet. En av programmerarna tyckte det vore kul så han satt och knepade med det tills det började kännas färdigt, på vilket han visade upp det för några kollegor. Med lite extra fix från lite olika håll i teamet var det redo att släppas i en uppdatering!
   (Passion Friday är ett OTROLIGT bra concept i min mening. Det är en jättebra grej för att släppa fram allas kreativitet, och om inte annat kan det vara skönt för de som jobbar på stora projekt att få en lugnare arbetsdag där de kan få en andningspaus och göra något annat istället!)
 
   Lisa började ta fram lite concept på någon Passion Friday, lyfte fram idén... och det slutade där vi är idag. #LisaMadeAZony!
   Jag tycker hästen är underbar som den är, men den Pandoriska glansen i pannan på den ökar bara coolhetsfaktorn! Lite som en Jorvikisk Urhäst men ändå inte. Det här är ju en permanent häst också, den kommer alltså inte försvinna iväg från spelet som urhästarna gör efter en kortare period.
 
   Så mycket mer än så har jag inte att säga egentligen, haha. Det är tekniskt sett en Jorvikisk Ponny som Ydris trollat lite med. Jättekul tycker jag och det är roligt att se att så många är positiva till hästen! Kul vad en liten hashtag kan starta, va?
   Jag lämnar er idag med videon då Zonyn Blitzle flyttade in i Penny Kinglees stall!
 
 





Hej då Silverglade!

   Jag har inte spelat sedan i torsdags förra veckan och jag hade inga problem med att säga farväl till vårt gamla Silverglade. Det har varit en kul resa, men tiden var verkligen inne. Kommer bli UNDERBART att logga in i spelet igen då uppdateringen är över! (Och då jag är hemma från min minisemester - kommer hem senare idag!)
 
   Jag klev in i Silverglade för första gången år 2008. Det såg inte alls ut som det gör idag. Fort Pinta existerade inte, det var mer dödområde än faktisk natur och... det var rätt intetsägande. Sen i Star Stable Online, år 2011, fick Silverglade lite liv i sig med fler bosättningar, fler stall, fler karaktärer som gav lite livsglädje till området. Faktum är att det fortfarande finns vissa grejer i spelet som, jag skojar inte, är exakt desamma som under 2008. Typ buskar, träd, marktexturer och även några props i världen som kommer direkt från de originala Star Stable-spelen. Det är DAGS för en uppdatering.
 
   Tänk att förändringarna kommer synas över typ HELA spelet! Ser SÅ mycket fram emot den nya himlen!
 
 
 
 
 
   Hej då, älskade Silverglade - vi ses på nytt senare idag!





En trist grej

   Jag kan egentligen bara komma på EN negativ grej med morgondagens uppdatering i SSO, och det är att typ 90% av alla bilder jag har från spelet blir sjukt utdaterade, haha. Jag har i helgen rensat bland alla mina hästbilder - hade ungefär 200 ovisade bilder i Silverglade/där man ser den gamla grådassiga himlen, så de åkte in i arkivet direkt.
   Kommer ta tid att bygga upp min bildbank igen, men det blir också kul! Men om jag under ett tag framöver postar bilder med gamla Silverglade... eh ja, det är för att det inte går att spela om uppdrag så jag kan ta nya bilder, haha.
 
   Har jäääättemycket fina bilder, men jag önskar att jag skulle kunna spela om alla uppdrag nu idag. Med ny Ash och nya Silverglade...





Fiskmås ohoj!

   Beep Beep Beeper!
 
   Nu är ju Beeper inte ett djur som går att köpa, men han har en massa kusiner som man kan ha som flygande husdjur. Jag ÄLSKAR dem! Jag börjar nog ändra mig lite, från att ha sagt att jag gillar hundarna bäst gillar jag nog fiskmåsarna mest just nu. De är så sjukt coola, älskar hur de vinklar sig i svängar för att hänga med en och hur de cirkulerar ovanför en då man står still. Jag har sett massor med coola förslag på framtida fåglar och det gör mig jättetaggad! Det är så många som vill ha ugglor och korpar och papegojor och allt vad det nu är, och som Harry Potter-skadad vill jag ju förstås ha ugglor. Det är jättekul att se hur väl fåglarna togs emot och det är jättekul att det finns ett så stort intresse för dem! Hoppas verkligen att det kommer fler en dag...
 
   Min favorit förutom Partybirb är nog Freezingbirb. Kan relatera till den frusna stackaren med mössa och halsduk så hårt eftersom jag fryser typ konstant, haha. Vilken är er favorit?
 
   (Nu åker jag på semester i några dagar! Ska mitt ut i ingenstans för att jobba i stall. Hemma igen på onsdag!)





Springande föl?

   Efter uppdragen på Hästräddningsranchen känner jag typ "GE MIG FÖÖÖÖL!!!", haha. Jag tyckte det var så mysigt att springa runt med Balder efter mig! Förstår ni hur gärna jag skulle vilja ha springande föl som husdjur?!
 
   Lilla Balder och stora Blaze






Jag är Esmeralda “Esme” Silverforce, 24 år och har alltid haft ett enormt intresse för hästdatorspel. Från att ha varit en spelare av MMORPG’t Star Stable Online sedan spelets start arbetar jag nu med spelet, men mitt enorma intresse för andra spel består - och det är just de spel jag spelar som ni kan ta del av här!

Utöver denna blogg delar jag aktivt med mig av spelbilder på min Instagram @GamingbyEsme och pratar även mycket om spel på YouTube. Jag är också grundare av Jorvikipedia, som är ett slags uppslagsverk om allt som handlar om Star Stable. Ni kan läsa mer om mig och vem jag är längre ner i menyn!

Kontakt: Hitta min kontaktinformation genom att klicka på brevikonen i menyn högst upp på sidan!

Disclaimer: Bloggen är privat driven och ingenting skrivet på den är betalt material om inte annat tydligt framgår i inläggen. All min egen text samt grafik får användas om länk ges tillbaka till mig.