Jag tror inte att jag någonsin spelat ett hästspel med en riktig story innan jag hade mitt första möte med Starshine. Därför var spelet väldigt stort för mig. Det är fortfarande stort för mig. I dagsläget är SSO en stor del av mitt liv och Starshine Legacy har sin del i den historien. Det var där allt startade. Och snart får vi komma tillbaka. Lisa ska finnas i Grådaggsbergen, något ska ha hänt med Anne (jag har en teori, som dock antagligen inte stämmer, men Justin gjorde mig lite misstänksam senast) och vi vet att någonstans där borta hägrar Jorvikstallet. Nya ridvägar väntar oss, nya tävlingar, nya människor, nya hästar. Platser vi aldrig kunnat drömma om (med tanke på vad SSO-teamet än har gett oss vet jag att det kommer bli åzum), nya uppdrag, fantastiska funktioner. SSO kommer antagligen inte finnas för evigt, men jag tror att spelet inte har nått sin topp än. Jag tror att mycket mer kommer tillkomma innan spelet går i graven, vilket jag verkligen inte hoppas kommer hända på många år.

 

   Jag älskar Starshine Legacy och dess karaktärer, och jag längtar så mycket till Jorvikstallet, där nostalgin kommer knocka mig rakt i ansiktet och slå mig av min vingliga kontorsstol. Jag, tillsammans med Ash och Iddy, kommer få ett äventyr värt att minnas där på andra sidan Southsilvervattnet.