Drama llamaaaaas
En kompis till mig sa förra veckan "Americans are crazy. Americans on Tumblr - super crazy". Jag tänkte typ "njäääääeh", men efter några dagars betänktetid kan jag kanske halvt hålla med. Några av er har redan nu stenkoll på vad jag syftar på, men jag tänker lämna den saken just där. Ni som vet, ni vet, och ni andra... vet inte. (Filosofen Esme tänker till)
Vi kan säga så här istället - mental hälsa är superduperviktigt. Alltså att man mår bra mentalt. Många fler än man tror mår dåligt av olika anledningar, men det är viktigt att man söker hjälp då man mår dåligt och inte skyller det till höger och vänster på sin omgivning. Omgivningen kan vara bidragande till att hälsan har sjunkit, men man kan inte förvänta sig att hela världen ska förändra sig för att en specifik person inte mår så bra.
Om man inte mår helt bra behöver man inte ta helt ensamt ansvar för att man ska bli frisk - men man har ett ansvar att försöka bli frisk, för sin egen skull. Det betyder att man ska prata om sitt mående med en lämplig person, försöka få professionell hjälp för sitt mående och i sin vardag arbeta (helst med hjälp av t ex psykolog) för att förändra beteenden och försöka vara så fungerande som möjligt i den mån det funkar med sitt mående.
Och om man nu finner att man mår otroligt dåligt av att umgås i vissa kretsar eller utföra en speciell aktivitet, så finns alltid valet att faktiskt avsluta det man gör och söka sig till nya saker. Man behöver inte göra det man alltid har gjort bara för att - kanske man faktiskt växt ifrån något och behöver släppa det för sin egen skull.
Om du mår dåligt är det inte ditt fel - men det är ditt ansvar att göra ditt bästa för att komma upp på fötter igen. Det kan ta tid, det kan vara hemskt tufft; men i slutänden handlar det om ditt eget liv och i slutet, då du är tillbaka på topp igen, kommer kampen vara värd det.
Dessutom kan det vara bra att tänka till lite extra innan man försöker skapa värsta folkmobben för absolut ingenting och rättfärdigar det med att man mår dåligt. Funkar tyvärr inte så ute i riktiga världen.
Jag kan bara uttala mig om depression, för det är det enda jag genomgått, och det är förjäkla tufft. Det är det. Men man måste faktiskt ha lite självdistans och försöka se sig själv utifrån istället för att bara skylla på andra människor eller saker i sin omgivning. Ibland har man turen att andra människor pekar ut vissa saker för en, och även om det kan vara tufft att ta in är det då väldigt nyttigt att lyssna, så att man inser vad man faktiskt håller på med.
Det där vara bara tio gånger deppigare än tidigiare planerat, men nu har jag fått babbla av mig om den här saken och nu blire fullt ös på roliga grejer igen!
♥ Klara Eaststar
Min mamma har en psykossjukdom och har genomgått en depression. Det är förjävligt, på riktig svenska, att se någon som en håller kär må så dåligt. Det är omöjligt att beskriva med ord hur hemsk en känner sig, jag kände mig otroligt skyldig - som om det var mitt fel att mamma mådde så dåligt. Hjälp finns att få och när du väl blir bättre kommer dina nära och köra också må bättre, det kan jag lova.
Trackback
Vad har titeln med inlägget ett göra?
ps. Inget taskigt menat.