Chrome Pointer

Jag må vara på semester...

   ...men jag vill ha mer bilder på bloggen.
 
   Snöleopardunge från Planet Zoo
 
   Jag har "lessnat" lite på PC-spel de senaste veckorna. Vad är mitt mål med dem om jag inte kan skapa content av dem egentligen? (Om ni undrar vad det handlar om, läs mer längre ner på bloggen) Planet Zoo kan jag dock spela till ända, och jag har börjat satsa på avel med "ghost"-djur, det som man vill kalla albino men som inte egentligen är albino utan något annat, vad det nu är. Jag har typ fem miljoner påfåglar, ett gäng vårtsvin, några tigrar, ett par zebror och sjukt många lejon med "rätt" färg nu. Hoppas på att kunna avla fram genen i fler arter!
 
   Hur snygg är inte min zebrahingst? Har precis fått fram mitt första föl med samma gen efter honom, vilket tack och lov var ett sto!




*MIN* häst kommer till Star Stable!

   Det började egentligen som ett skämt - åtminstone från min sida. En av mina bästa vänner ansvarar över Hästteamet på mitt jobb, och nån gång för ett bra tag sen sa jag något i stil med typ "ha ha, nu då du är så himla viktig får du väl se till att fixa in "min" häst i SSO". Sen blev det lite av ett stående skämt, tills det var dags för hästproduktionen för december. Där insåg jag att det faktiskt var lite nu eller aldrig - för tekniskt sett skulle det inte vara så tokigt. Så jag frågade lite försiktigt igen och min kompis stirrade på mig som om jag vore dum och sa "yes of course, it's decided, she'd going in!"
 
 
   Klicka på dessa små bilder för att se dem i större format 
 
   På Instagram kallar jag den här hästen för "Momma Duck". Vi har på skoj kallat henne för "Mamma Anka" i åratal, för jag har känt två av hennes föl lika länge som jag har känt henne, och den här hästen är en riktig helikoptermamma. Ni ska få ta del av vår backstory.
 
   Jag har känt den här hästen i en himla massa år. Under de första åren hade jag inte så mycket med henne att göra mer än att hantera henne, och jag tyckte hon var lite hispig, lättkränkt och jobbig att ha att göra med. Hemskt bakrädd, vilket tack och lov blev bättre med åren, men det är inte så lätt att hantera hästar som lätt får panik om något händer bakom dem.
   En sommar för kanske fem-sex år sedan var det jag och en annan tjej som jobbade tillsammans, och eftersom hon börjat arbetsperioden tidigare än mig hade hon börjat rida igång en skadad häst och fick rida varje dag utöver jobbet. Cheferna tyckte det var lite synd om mig så som inte fick någon riding, så jag fick höra att jag skulle rida med på ett bompass, på... gissa vem.
   Jag har ganska dåliga nerver. Det har denna häst också. Jag tror att vi allihopa listat ut att det här skulle gå TOTALT åt skogen, men då jag tog tyglarna kände jag att... jag liksom begrep hur jag skulle rida den här hästen. Under alla de år jag känt henne hade jag ALDRIG sett en ryttare rida henne i form, men det var en häst som var väldigt mycket mer lättriden än jag trott och även min chef kliade sig i huvudet och undrade hur tusan det här gått till. Hästen gillade min ridning och jag gillade att rida henne.
   Den hösten bodde jag kvar på gården och fortsatte rida hästen. Hon var lite knäpp och kunde helt plöstligt börja skena från typ ingenstans då hon trodde sig se eller höra någon läskigt bakom henne, men emellan det var hon fantastiskt rolig att rida. Till slut kom dagen då de hittade en fodervärd som kunde ha henne fram till nästa sommar, så det var med blandade känslor jag fick lämna ifrån mig "min" kära ponny.
   Kvar på gården fanns denna pålles dotter. Speciell ponny. Bakbenen flög åt alla håll, hon var arg på majoriteten av ryttarna - så jag fick prova en dag, bara med instruktionen "trilla inte av". Tog tyglarna. Match made in heaven. Det är något med min ridning och den här blodslinjen på häst. Tyvärr funkade det inte så bra att ha en ponny som bara typ fem pers kunde rida i en lägerverksamhet, så hon såldes året därpå. Sörjer fortfarande min hjärtehäst.
  Så gick väl ett par år, jag fick uppskatta världens finaste ponny på sommartid och hon åkte till sin fodervärd på vintrarna. Jag fick veta om hennes kommande pension ganska tidigt - hon var pigg och fräsch, men över 20 år gammal och det började bli dags att hitta nytt blod till verksamheten. Hennes fodervärd, som känt dåvarande ägare i ca 30 år, köpte henne för en symbolisk summa ("Tur det", har hennes nuvarande ägare sagt mer än en gång, "för i mina ögon är hon ju ovärdelig"), jag fick skritta ut en sväng barbacka på henne under hennes sista morgon på gården och grät ögonen ur mig då hon skulle åka. Jag tänkte att det inte fanns en chans att jag skulle få träffa henne igen.
 
   Året därpå kommer hennes ägare till gården på sitt årliga ridläger, hoppar ur bilen, kramar mig och säger "Nu har jag flyttat henne till Stockholm. Du kommer väl och hjälper mig rida henne nu?"
 
   Den här bilden är helt återskapad från en riktig bild, på mig och henne. Egentligen är hon ganska mycket mindre, men inte i SSO!
 
   I verkliga livet har vi faktiskt inte en aning om vilken ras hon är, eller när hon ens är född. Vi har gissat oss till det mesta. Vi har våra misstankar om att hon är en tinkerkorsning. I verkligheten är hon en D-ponny, medan hon i spelet är väldigt stor. Mer häst att älska alltså!
   Den gamla ankmamman är nu ungefär 24 år gammal och har först nu visat lite knackiga tendenser vi börjat förebygga, men motorn då hon blir upprörd, den finns kvar. Så sent som i torsdags skulle jag skritta ett dressyrpass på ridbanan då fröken häst fick syn på något utanför ridbanan och vips så var Raketankan (Trademark pending) tillbaka från pensionen och jag fick en ofrivillig skentur. Nice. Oavsett vad finns hon snart för evigt i mitt favoritspel!
 
   Jag är så tacksam över att mina kollegor med sådan glädje valde att välja in MIN häst i spelet, och att så mycket kärlek lagts ner på att hennes färg ska vara väldigt lik den hon har i verkligheten. Hon är spelets vackraste häst hittills och jag längtar så efter hennes ankomst till SSO!




Semestertider

   Okej, så förra veckan hörde min chef från mitt extrajobb av sig och undrade om jag ville komma över och jobba lite mer under någon vecka. Jag förlängde alltså min superkorta semester denna vecka (på en dag) till en lite längre semester denna vecka (fyra dagar) för att hänga med hästar.
   Jag drar till skogs tidigt i morgon bitti och försöker undvika att tänka på vidrigheter som COPPA och YouTube och får slappna av lite. Jag har varit så himla stressad över framtiden och det har gått ut över min redan rätt sköra mentala hälsa, så jag behöver det här. Jag är hemma igen på söndag, och då är jag hemma i fyra dagar innan jag åker tillbaka till samma ställe igen över helgen. Efter det är jag hemma resten av året och hoppas kunna hitta en lösning för att få fortsätta skapa videor utan att ruinera mig själv. 
 
   Jag kommer med ett spännande avslöjande senare idag, btw. (Ett väldigt roligt ett, för en gångs skull.) Håll ögonen öppna...
 
   Esme och hennes Woodear, Wanda




Angående YouTube

   Hela det här inlägget är saxat från communitytabben på min YouTube-kanal.
 
   Jag kommer vara väldigt ärlig nu - jag är OTROLIGT stressad över faktumet att COPPA träder i kraft på nytt under årsskiftet. Vad det betyder är att mina videor, som innehåller spel som är familjevänliga, kommer klassas som "barnvänliga" och därmed bli av med kommentarsfält, och det kommer inte längre gå att söka efter videorna. Min inkomst från videorna kommer också minska med mellan 60-90%. Om jag bestrider detta riskerar jag böter på upp till 400 000 kr PER VIDEO. YouTube har lagt sig platt inför de här ändringarna och stöttar inte dess användare alls, och eftersom denna nya amerikanska lag diskriminerar majoriteten av västvärldens feminina intressen har jag tagit ett tufft beslut.
   Om denna lag träder i kraft som den ser ut idag kommer jag helt och hållet sluta ladda upp videor på YouTube. Jag tänker inte stötta en plattform som anser att alla "kvinnliga" intressen är riktade mot barn, utan att stå upp för sina användares rättigheter. Jag vet inte hur framtiden ser ut just nu, och jag är väldigt ledsen, väldigt arg och också lite rädd. Denna lag ändrar hela mitt liv, eftersom jag lagt så mycket tid på att bygga upp denna kanal under snart sex år och det kommer även leda till att jag förlorar en inkomst. Exakt vad som händer med videorna - flyttas till annan plattform, börjar streama någon annanstans osv - vet jag inte just nu. Min plan, om lagen nu kommer träda i kraft den 1 januari, är att under den sista dagen i december sätta alla mina videor som privata, så att ingen kan se dem och jag inte behöver riskera lagbrott, och sen bara hoppas på bättre tider.
   Jag känner mig väldigt omotiverad till att fortsätta skapa videor just nu, eftersom de kanske bara går att se på under en kort period innan jag säger tack och adjö. Jag lägger just nu väldigt mycket tid på att informera alla jag kan om dessa ändringar, och har skrivit direkt till FTC (som beslutat om lagen) flertalet gånger samt skrivit på typ alla petitions jag kan hitta. Mer än så kan jag inte göra.
 
   Vi får se hur det här utvecklar sig, men jag vill att ni ska känna till den planering och livsförändring jag står inför på grund av denna nya lag, och det här var inte ett lätt beslut. Jag hoppas in i det sista att FTC ska förändra lagen för att ge oss möjlighet att uttrycka oss fritt på nätet utan att riskera hundratusentals kronor i böter bara för att våra videor potentiellt kan vara färgglada och familjevänliga.




På lågfart

   På jobbet CRUNCHAR jag arbetsuppgifter (i år jobbar vi mot några stenhårda deadlines så jag förbereder allt jag bara kan i förväg för att inte riskera att något går åt skogen), hemma är jag trött och omotiverad. Mycket av det beror på hela cirkusen med FTC och COPPA som kommer påverka YouTube till den grad att jag kanske inte kommer kunna fortsätta med videor på samma sätt som jag gjort, och jag är så less på att USA är ett så pissigt land att dinosaurierna som skriver lagar försöker få hela världen att uppfostra deras ungdomar utan att tänka på att det är deras föräldrars jobb.
  Jag har skrivit två långa mail till FTC med feedback om hur det nya beslutet diskriminerar tjejer och desutom hotar att ta död på en stor del av ungdomars nöjesliv, och jag har skrivit på en drös olika petitions. Mer än så känner jag inte riktigt att jag kan göra, men det är en klump i magen, det här. Censur och diskriminering, det är vad det är. Jag är dock glad över att så många börjar förstå vad det är som pågår och tillsammans står emot FTC genom att konstruktivt förklara vad de håller på att förstöra för oss.
   (Ni kan läsa kommentarer och feedback i listan HÄR. Det är underbart att se så många tala ut om saken direkt till FTC, men jag blir också så sjukt ledsen över att vi ens ska behöva ta den här striden.)
 
   Hela den här veckan hade jag sett så mycket fram emot gårdagen eftersom jag förhandsbokat Pokémon Shield. Tror ni spelet kommer fram? Nepp. Det ligger på en postcentral tvärs över stan och jag är så himla besviken. Jag ahr väntat på spelet i åratal, har förberett mig med förhandsbokning och så kommer det inte ens fram utan jag måste undvika allt Pokémoncontent jag vanligtvis ser dagligen under mina eskapader på internet för att få se allt med egna ögon. Jag har faktiskt aldrig varit så "oförberedd" som den här gången eftersom jag valt att helt undvika leaks, och jag längtar efter att få spela. Spelet MÅSTE ju dyka upp på måndag åtminstone...
   Istället har jag spelat Planet Zoo. Jag har nu äntrat sandbox mode och jädrar i min lilla låda vad fantastiskt det här spelet är. Har inte byggt så mycket, men det har varit byggen med mycket tid och kärlek involverat. Jag håller precis nu på att rendera ut en video på det hela, som släpps... jag vet inte, snart. På engelska, though.
 
   Idag har jag varit rätt ångestig och inte fått något gjort av alla grejer jag planerat. Innebär att det i morgon blir en dag där jag behöver spela in lite videor för att hamna på banan igen, men nu längtar jag lite efter videinspelning igen. Bra med en liten paus ibland - synd bara att den här pausen blev beroende på rädslan i att ladda upp nytt material.
 
   Härlig gammal bild på Esme, Ash & Concorde




Den där lediga dagen blev inte av

   Mådde inte bra då jag vaknade i morse så det blev en oplanerad hemmadag. Förutom hemskt mycket ångest idag har det varit skönt att inte behöva gå ut alls.
 
   Reflekterade idag lite på hur mycket jag spelat spel på sistone vs. hur lite YouTubematerial jag gjort. Det har varit väldigt avslappnande att spela spel utan att känna "det här måste spelas in", samtidigt som jag nu istället är stressad för att mitt videobibliotek är påväg att ta slut, haha. Den här veckan ser dock ganska lugn ut, och det enda jag har inplanerat utöver jobbet är att åka ut och rida en häst på torsdag så jag hoppas kunna spela in lite nytt. Runt jul kanske det är dags för mig att börja lägga om mitt videoschema, för det är inte långt kvar förrän jag har slut på nya uppdrag med Penny i SSO. Tänkte att jag under juldagarna får spendera lite extra tid med att preppa videor framåt för att hålla igång mina videoserier (utöver den tid jag tänker spendera i stallet, haha).
 
   Den här kvällen ska jag preppa emojis för framtida livestreams. Måste ha lite hästar på lager och dessutom ska jag se till att måla upp fler husdjur. Wiii!
 
   Bild från Hogwarts Mystery




Oj, vad veckan gick

   Jag har varit borta från bloggen ett tag, men jag har knappt varit hemma heller. Den senaste veckan har jag sprungit runt i en massa olika stall och ridit några olika hästar, vilket varit dökul men stressigt. I veckan släpptes också Planet Zoo, vilket lett till att jag då jag kommit hem sent på kvällarna spelat i princip tills jag stupat. Spelet är HELT fantastiskt och jag vet inte hur jag ska kunna släppa det och göra annat i livet?!
   Pågrund av helgjobb förra helgen är det här min första lediga dag på ungefär två veckor och jag är stressad som bara den, haha. Måste laga mat, städa och spela in nya videor. Tack och lov har jag ÄNTLIGEN fått mitt förråd till lägenheten så idag försvann äntligen de sista flyttkartongerna, efter ett och ett halvt år. Nu ser lägenheten ut som kaos eftersom familjen ville hjälpa mig med några saker efter kartongbärandet och till slut så lipade jag nästan av trötthet. Min ENDA lediga dag, så envisas de med att försöka ta tag i en miljon småsaker då de VET att jag inte kan hantera människor runt mig då jag är såhär trött...
   Överväger starkt att välja ut en dag i veckan då jag tar ledigt från jobbet för jag är desperat efter lite vila för huvudet. Har så mycket att komma ikapp med!
 
   Bild från ABZÛ





Jag är Esmeralda “Esme” Silverforce, 24 år och har alltid haft ett enormt intresse för hästdatorspel. Från att ha varit en spelare av MMORPG’t Star Stable Online sedan spelets start arbetar jag nu med spelet, men mitt enorma intresse för andra spel består - och det är just de spel jag spelar som ni kan ta del av här!

Utöver denna blogg delar jag aktivt med mig av spelbilder på min Instagram @GamingbyEsme och pratar även mycket om spel på YouTube. Jag är också grundare av Jorvikipedia, som är ett slags uppslagsverk om allt som handlar om Star Stable. Ni kan läsa mer om mig och vem jag är längre ner i menyn!

Kontakt: Hitta min kontaktinformation genom att klicka på brevikonen i menyn högst upp på sidan!

Disclaimer: Bloggen är privat driven och ingenting skrivet på den är betalt material om inte annat tydligt framgår i inläggen. All min egen text samt grafik får användas om länk ges tillbaka till mig.