Det här inlägget handlar visserligen om SSO's nya bok, men inga spoilers nämns.

 

   Det var ett tag sedan jag skulle skriva om den här boken och självklart var det något jag glömde bort, haha. Nu så!

 

   Jag läste mycket hästböcker då jag var liten. MYCKET. Så jag vet lite vad man har att vänta av hästböcker och även då jag har läst hästböcker där det utlovas att "ååh men den här är riktad till young adults" blir det för det mesta så att boken känns "för ung". Jag har i övrigt noll problem med att läsa young adult-böcker, men det är som att författare bara inte kan väva in hästar på ett vettigt sätt.

   Värt att nämna där också är att jag är en picky reader. Det kan jag stå för. Jag ÄR sjukt kräsen. Jag slukade alla böcker i min väg som yngre, men därmed lärde jag mig också vad jag gillar och inte gillar, haha.

 

   Så what's up med den här boken då? Jag är som sagt picky och jag är inte 110% nöjd - men det här är no doubt den bästa hästboken jag har läst sedan jag var inne i min Fullblodsperiod (Fullblodsserien från Pollux, HALLÅ VILKA BÖCKER (tyckte jag då jag var tretton, vågar inte säga vad jag skulle tycka om jag läste om dem idag)). Det är svårt att inte tycka om den här boken pågrund av att den innehåller allt jag tycker om - hästar, magi och Jorvik - men sen har också författaren Helena Dahlgren gjort ett OTROLIGT fint jobb med den här boken. Att utveckla Ödesryttarna som karaktärer är något som pågått under flera år (minns ni då concept art visades upp i Star Stable Show för några år sedan?) och ojojoj vad jag gillar det resultat som står framför oss idag. Jag har aldrig varit jätteförtjust i Lisa, jag har aldrig känt att jag kan connecta till henne som karaktär i spelen, men nu känner jag faktiskt att jag tycker om henne, vilket jag inte gjort förr. Att Helenas sätt att porträttera Lisa på har fått mig att gilla en karaktär jag varit helt likgiltig inför i 13 år, det säger väl ändå lite?

 

   Den här boken sägs vara riktad till en rätt ung målgrupp - men jag som snart är 24 hade stort nöje i att läsa om de fyra flickorna som varit en stor del av min uppväxt. Jag må vara Jorviknörd nummer 1, vara känd som vandrande Jorvikipedia även på jobbet och få veta saker långt i förväg för att kunna säga bu eller bä eller "det här stämmer inte med vad som sagts där", men jag sitter ändå på nålar och väntar på nästa bok. ÄR DEN HÄR SNART?