Speltips - Arvet från Rosemond Hill
Hur i hela friden ska jag sammanfatta Arvet från Rosemond Hill? Äh, vi dyker rätt in.
Spelstory: Annies faster har dött och Annie nämndes i testamentet. Inte bara fick hon fasters kloka fälttävlanshäst Alpha, utan också en stallplats på det anrika stallet Rosemond Hill, som en gång ägdes av Annies familj. Annie är överlycklig över den här möjligheten att börja träna fälttävlan, och den nya stallplatsen innebär att hon kan spendera mer tid med vännerna John och Melissa, som har sina hästar Rocky och Comet i samma stall. Helt lätt är det ändå inte - John är mycket lättare att tampas med än den högfärdiga Melissa.
Annie måste nu träna inför den stora fälttävlingen The Kingswood Championship, men godset Rosemond Hill gömmer flera hemligheter - för vad var det som faktiskt drev bort Annies farfar från gården?
"Men ge dig Annie, du är och förblir min hästskötare, inget annat. Du kommer åtminstone inte bli någon tävlingsryttare." - Melissa är inte alltid så trevlig att ha att göra med
Jag kan säga så här - om det här spelet skulle släppas idag, med dagens grafik, skulle det nog vara mitt absoluta favoritspel. Spelets största problem är att det bitvis ser ut som en stiliserad version av Minecraft, och karaktärerna rör sig hackigt och fult. Hästarna är dessutom dödligt sega och ibland känns det som att man inte ens kommer en meter framåt. Bättre blir det visserligen, men mer om det strax.
Annie stapplar fram i stallgången. Det finns tio boxar, men det är aldrig mer än sju hästar i stallet.
Ute på steeplechase med hästen Barbie. Man kan inte driva hästen hur mycket som helst - då går pulsen upp och jag har för mig att det slutar med att hästen tvärnitar och stegrar. Man får helt enkelt sitta och hacka på uppåt-pilen konstant medan man vaktar den gula mätaren till vänster, så att den inte fylls upp helt. På den vita linjen med det gröna blocket längst ner ser man hur långt man har kommit på banan.
Det här var det allra första spelet jag spelade med grenen fälttävlan i fokus, så jag förstod inte att det var en grej som inte riktigt stämde - det finns ingen dressyr. Istället erbjuds Steeplechase - IRL är det ett lopp på galoppbana med höga häckar som hästarna ska hoppa igenom. I spelet är det egentligen bara en till terrängbana, som dock går längs en oval bana/en stor åtta. I spelets manual försvaras detta på följande vis:
"OBS! Vi vill understryka att det vi har valt att göra är vår egen fiktiva fälttävlan. I riktig fälttävlan ser hoppbanan annorlunda ut och har annorlunda regler, i verklighetens fälttävlan ingår också dressyr. Anledningen till att vi har valt vår egen variant är att den i de olika momenten har passat bättre för ett datorspel."
Spelets största svaghet är dess ålder, imo. Förklaringen ovan skulle nog inte något hästdataspel komma undan med idag. Att dressyren inte fick en plats tror jag ändå gynnar spelet, för jag tror inte att dressyren hade kunnat bli bra; verkar som att spelets skapare förstod det också.
Annie utför lite detektivarbete på stallets vind
Det ser ut lite som de flesta spel gör idag - lite story, se till att din häst mår bra, träna inför varje tävlingsmoment och åk iväg och tävla, samtidigt som det ibland vävs in att Annie letar information om gården. Varje gång spelaren avslutar en tävling finns det chans att köpa en till häst. Spelaren kan ha som max 3 hästar och kan välja bort en häst till förmån för en annan. Beroende på hur bra det går på tävlingen finns det olika hästar att välja mellan. Hästarna är olika till både utseende och personlighet; man får läsa deras informationsblad noggrant först, så att man vet vad man får hem. Skaffa för guds skull inte en slö häst, det kommer ni få ångra bittert - Alpha är ingen direkt komet själv och om man köper fel häst är det inte helt lätt att klara nästa tävling. Efter den första tävlingen brukar Mosaik, Barbie eller Cocktail vara bra hästar att fortsätta med; jag gillar alla tre och det är synd att man inte kan spela en omgång med just de tre hästarna. Kan iaf säga att jag aldrig mer kommer spela med Amadeus, sjukt långsam. Man får läsa hästarnas informationsblad noggrant samt se till att hålla dem på bra humör, annars kommer man aldrig någonstans.
Här är Alphas informationsblad. Texten gör egentligen ingen skillnad alls för hästen, mer än att man genom den kan se om hästen är seg eller pigg. Alpha är slö med stort S och det rekomenderas verkligen att du skaffar dig en ny tävlingshäst snarast. Till vänster ser vi hans behov - han vill nu bli ryktad. Om han inte blir ryktad snart kommer hans hälsa gå ner.
Det finns några grejer i spelet som många SSO-spelare skulle älska. Det går att leda hästen (ojojoj), släppa den i hagen (jag brukar börja varje nivå med att langa ut Johns häst Rocky och Melissas häst Comet i hagen, bara för att det är kul - jag har iofs snott båda två och ridit dem några gånger också; föredrar utan tvekan Rocky), rykta hästen, duscha den, mocka, sopa stallgången osv. Det ger en riktigt trevlig känsla till spelet; jag ställer oftast hästen i spolspiltan och sadlar den där, bara för att det blir snäppet roligare. Dock tycker jag att det ibland blir riktigt stressigt med hästarnas behov - för om man inte håller hästen glad kommer den bli sur (no shit Sherlock) och den presterar sämre. Egentligen klarar man sig väl rätt bra om man håller just sin tävlingshäst i topptrim, men hästarna blir så lätt griniga och därmed får man så himla bråttom då man gör grejerna som egentligen ska vara lite roliga.
Johns häst Rocky står i hagen. Hästarna rör på sig, gärna i galopp. Det ser rätt trevligt ut då man har släppt ut både Rocky, Comet plus sina egna tre hästar!
Dags att ge sig ut i markerna med hästen Darling. Då Annie kommer utanför stallporten kan hon sitta upp, och då får hon automatiskt en ridhjälm på huvudet. Plus för det - rid alltid med hjälm!
Värt att spela? Absolut. Dock är vissa aspekter av spelet ganska svåra tycker jag, man liksom förväntas ha både ögon i nacken samt fotografiskt minne. Rätt konstigt eftersom det är ett barnspel, det här. Desstom lider spelet både av ålder samt många buggar (jag kan t ex inte spara spelet på min dator, eftersom det då stängs ner, så jag måste spela hela i ett svep), men det är absolut värt besväret för att uppleva känslan på Rosemond Hill.
Melissa må vara bitter, men John kan alltid glädjas åt Annies vinster!
Ja! Det spelet har nån berättat om men finns det fortfarande att köpa?