Något annorlunda
Jag har från flera håll fått höra att denna blogg är bra. Väldigt bra. Jag tackar och bockar så mycket för det, det är jättekul att höra. Varför blir det ändå så att den här bloggen är något nytt som folk vill följa?
Jo, för de flesta SSO-bloggar skriver såhär: "Idag red vi till Marley och hoppade på hans bana, min häst var lite spänd först men sen så kom huvudet ner och den hoppade jättehögt och bra och var lydig och snabb, vi vände lite rätt över också och det gick bra".
Nummer ett. Leva sig in i karaktären.
Nummer två. Felaktigt använda sig av ridtermer.
Nummer tre. Skriva något totalt obetydligt för att fylla ut inlägget.
Då jag startade upp den här bloggen trodde jag först att det var det jag också tänkte göra. Men jag insåg innan jag ens rört tagentbordet - det är inte jag. Jag skriver inte så, och att göra på det sättet skulle inte fungera. Jag kan leva mig in i rollen, men då i en mycket mer detaljerad historia.
Sen kände jag också - hur intressant på en skala mellan ett till tio är det att läsa ett sådant inlägg? Det blir i princip samma bilder dag ut och dag in, texten betyder ingenting, för hästen är inte riktig, ryttaren är inte riktig och det finns ingen realism i det hela. Det blir lite samma sak som att varje onsdag se exakt samma nyhetstext på femton olika bloggar. Det finns ingen poäng alls med det.
Bloggen fick alltså vila i ungefär en månad innan jag fick upp ångan och började skriva. Jag behöver skriva, det är terapi för mig. Och jag tycker det här är jätteroligt. Jag verkar kunna väcka lite åsikter och tankar, och det är jättekul att höra vad ni har att säga om mina inlägg, jag blir så glad då ni kommenterar och vill diskutera lite.
Nu kanske många tycker att jag sågar dem vid fotknölarna. Men faktiskt, jag förstår inte grejen med bloggarna som ser likadana ut och de virituella ridpassen. Är det inte roligare att rollspela med någon då? (Det går att rollspela på forumen jag har gjort reklam för de senaste dagarna...)
Trackback