Chrome Pointer

En ny del

   Jag tänkte dela med mig av ett av kapitlena jag skrev igår. Som sagt, baserat på spelets story, huvudpersonen (Esme då, förstås) är på jakt efter Moorlandstallets ägandebevis. Jag har tidigare lagt upp hennes förra möte med Jasper, som slutade i smärre kaos.
   Jag vill gärna ha kritik av alla de former.

  Kapitel 15 - Och hans skrumpna hjärta växte tre storlekar

   Hilly vägrade följa med mig till Jasper, och jag förstod faktiskt varför. Hon skämdes över att ha hoppat rakt in i en av Jaspers pumpaodlingar en höst och därmed förstört nästan hela årets skörd, och tydligen blev Jasper sjövild bara av att se skymten av en svartskäckig häst efter den episoden.

   Nu sadlade jag Ash igen, med den fina sadeln jag fått av Hogan, och skrittade mot Jaspers hus med brevbunten hårt i ena handen. Den här gången var jag väldigt försiktig, och stannade en stund långt från gården för att se om jag kunde få en skymt av den ilskne lille mannen.

   ”Ser du något, Ash?” mumlade jag och ställde mig upp i stigbyglarna för att försöka få en bättre vy. Ash fnös och vred på huvudet för att tugga på bladen från en närliggande buske. ”Du var ju till mycket hjälp.”

   Jag satte mig i sadeln igen och bet mig i läppen. Hur skulle jag göra det här utan att Jasper skulle slita fram geväret?

   Ash hade snabbt tröttnat på busken och tog saken i egna hovar – han vände kvickt ur buskaget och började trava mot Jaspers stora hus innan jag hann reagera mer än att ta tyglarna.

   ”Näe”, stönade jag och försökte få stopp på honom, men han gapade stort för att försöka komma undan bettet och drog på framåt. Jag kunde inte göra mer än att hålla i sadelknappen och hoppas på det bästa.

   Jasper stod dock på sin gårdsplan utan gevär.

   ”Sa jag inte att du inte är välkommen här?” gormade han och viftade med sin pipa i luften.

   ”Jag har en sak till dig”, sade jag och viftade tillbaka med brevhögen.

   Jasper stod helt stilla då jag red fram till honom och stoppade in pipan i munnen igen då jag räckte breven åt honom.

   ”Vad är det där?”

   ”Brev, uppenbarligen.”

   ”Och vad rör det mig?”

   ”Justin ville att du skulle ha dem”, sade jag och rätade på mig då han långsamt, och skeptiskt, tog emot breven. ”Jag tror att Catherine har skrivit några av dem.”

   Båda Jaspers skelande ögon riktades genast mot mitt ansikte och jag motstod impulsen att rysa.

   ”Har Catherine skrivit de här?”

   ”Inte alla. Men läs dem, är du snäll.” Hans ansikte började dra ihop sig till en ilsken min. ”Snälla?”

   Han vände på stället och klampade fram till en bänk bredvid en gammal traktor, där han satte sig och drog upp det första brevet i högen ur sitt kuvert.

   Jag var osäker på om jag borde vänta, eller rida hem igen. Så jag satt kvar på Ashs rygg, och drog långsamt händerna genom hans ljusa man för att sysselsätta mig.

   Jasper läste fort, väldigt fort med tanke på att han verkade ha svårt att verkligen fokusera blicken. Men då högen med lästa brev växte och högen med olästa brev krympte blev hans skrumpna händer darrande och hans ögon tårades, det såg jag även på långt håll.

   ”Ash, stanna här, vännen min”, viskade jag i Ashs öra innan jag gled ner från hans rygg. Då jag släppte tyglarna vände han ryggen mot mig och började beta av det tunna gräset. Jag gick försiktigt fram mot bänken där Jasper satt och stannade en bit ifrån honom, vred mina händer och visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till.

   ”Mr Holbrook?”

   ”Jag tror att jag har gjort några riktigt stora misstag”, sade Jasper, och nu såg han mer ut som en gammal trött man än den galna gubbe han var känd som. Jag satte mig varaktigt på bänkens yttersta kant och kikade nervöst mot honom. ”Jag har haft så fel.” Han stirrade ut över Moorlandstallet och räckte brevet han nyss läst mot mig.

   Det var ett brev från Catherine till Mr Moorland. Och det var ett fint brev. Ganska känslosamt, också. Catherine ville att Mr Moorland skulle försöka prata med Jasper, som tydligen varit vrång redan då, eftersom hon älskade båda väldigt mycket och inte ville ha bråk omkring sig. Hon berättade med stolthet om den ritt hon vunnit en dressyrtävling i Valedale med, om hur hästen hon tydligen fått av Thomas Moorland skött sig prickfritt och hjälpt henne där hon själv brast som ryttare. Det var en lycklig ung kvinna som skrivit brevet för mer än tjugo år sedan.

   ”Min lilla flicka finns inte längre”, sade Jasper, och jag vände blicken mot honom. Han var kortare än mig även då vi satt ner.

   ”Men Mr Moorland är kvar, liksom Justin”, sade jag och räckte brevet tillbaka till honom. ”Justin är väl ditt enda barnbarn, Mr Holbrook? Jag tror att han gärna vill lära känna dig.” Jasper stirrade ner på brevet i knäet.

   Jag reste mig upp igen och då jag vände mig om hoppade jag till – Ash stod bara någon meter ifrån mig, återigen trött på maten. Hur kunde han alltid veta vart jag skulle?

   Men jag satte upp igen, och började skritta från gårdsplanen.

   ”Vänta!” Jasper kom haltandes mot mig, viftandes med brevet. ”Jag ska leta upp papprena du vill ha.”

   Jag vände Ash tillbaka mot honom.

   ”Verkligen?”

   ”Jaja, det är klart.” Jasper stannade framför Ash. ”Det är klart att jag ska hjälpa till, allt har blivit så fel. Över tjugo år har gått och här har jag suttit och ruttnat!” Han kliade sig under hatten med sin lediga hand. ”Vänta här så ska jag leta fram dina papper. Vad är det du heter, förresten?”

   Jag skrattade. Vad enkelt allt plötsligt blev. Och jag hade till sist hittat någon som inte visste vem jag var.

   ”Esmeralda”, svarade jag. ”Jag heter Esmeralda Silverforce.”

   ”Dåså, Esmeralda, du ska få papper, och du får rida på min gård när du vill, och du får låna mina verktyg, du kan få köra traktorn om du vill…”

   ”Papper duger bra”, svarade jag förvånat, och Jasper försvann ögonaböj in i huset. ”Jösses. Sa han verkligen traktor?”


 







Miranda Moonbell

Du skriver riktigt bra! :D Ska bli spännande att läsa fortsättningen.. :3

Svar: Kul att höra, tack :D Ska lägga upp hela grejen någonstans, jag tror att jag bara delat med mig av två kapitel så länge.
Esmeralda Silverforce

Rose Goldfield

Du skriver otroligt bra! :) Mycket detaljer, men inte överdetaljerat. Sammanhängande text. Rent förtrollande helt enkelt :3 :)
Har du lagt upp Vinterryttaren och denna fanfic på fanfic.net också? :3

Svar: Tack, det är kul att få respons :D Nej, än så länge ligger bara en del av Höstryttaren uppe, vill lägga upp dem i kronologisk ordning. Det lär märkas, för Höstryttaren började jag skriva på för minst fyra år sedan x)
Esmeralda Silverforce

Siri Moonbear

Otroligt bra!
Jag skulle gärna vilja läsa hela någon gång x)

Svar: Tack! Jag ska försöka lägga upp hela någon gång, dock har jag bara skrivit så långt som kapitel... typ arton än så länge ^^
Esmeralda Silverforce

Bianca Waterlund

Har du en länk till hela? Vill så gjärna läsa hela denna med. Har läst höst och ska precis börja med vinter:)

Svar: Jag har inte skrivit så mycket mer på den här faktiskt! Har några halv-kapitel från mitt i storyn för att jag var inspirerad till att skriva dem, men annars... njae, tyvärr.
Esmeralda Silverforce

Bianca Waterlund

Okej Esmetack för svaret:) Kommer nästa Vinterryttat avsnitt av novellen snart? Har läst hela höstryrraren nu. Du skriver så bra:)

Svar: Kan inte lova att det kommer mer. Har inte skrivit något på den där på ett par år nu...
Esmeralda Silverforce

Kom ihåg mig!

Namn: (ALLA anonyma kommentarer raderas)


E-postadress: (syns endast för mig)


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback


Jag är Esmeralda “Esme” Silverforce, 90-talist som alltid haft ett enormt intresse för hästdatorspel. Från att ha varit en spelare av MMORPG’t Star Stable Online sedan spelets start arbetar jag nu med spelet, men mitt enorma intresse för andra spel består - och det är just de spel jag spelar som ni kan ta del av här!

Utöver denna blogg delar jag aktivt med mig av spelbilder på min Instagram @GamingbyEsme och pratar även mycket om spel på YouTube. Jag är också grundare av Jorvikipedia, som är ett slags uppslagsverk om allt som handlar om Star Stable. Ni kan läsa mer om mig och vem jag är längre ner i menyn!

Kontakt: Hitta min kontaktinformation genom att klicka på brevikonen i menyn högst upp på sidan!

Disclaimer: Bloggen är privat driven och ingenting skrivet på den är betalt material om inte annat tydligt framgår i inläggen. All min egen text samt grafik får användas om länk ges tillbaka till mig.